Är böjda gurkor sopor?

I en tysk dokumentär, Smaka på soporna i serien Dokument utifrån i svt den 24 oktober, avslöjas fakta om vårt gigantiska slöseri med mat. Dokumentären bygger på uppgifter från den schweiziske forskaren Elisabeth Schneider och ger exempel från ett flertal länder inom EU samt USA. Resilienta Reflexioners gästskribent Ulla Brodow ger våra läsare en lektion i ett slöseri av den större skalan.

– Visste du att två tredjedelar av all producerad mat slängs? Detta sker i vår tid och när fortfarande stora delar av jordens befolkning svälter. Och när dessutom produktionen av mat har avsevärda effekter på vår miljö.

– Visste du att inom EU kastas varje år tre miljoner ton bröd bort? Det motsvarar t ex Spaniens hela årsbehov av bröd.

– Visste du att i Europa slänger hushållen årligen bort mat för upp till 100 miljarder euro. Det är lika mycket som årsomsättningen för Nestle, världens största livsmedelskoncern.

Var sker slöseriet?

Slöseriet sker på flera plan och har flera orsaker:

  • Först sker ett bortfall hos livsmedelsproducenten (bonden, odlaren, bagaren, fiskaren etc.) som ser sig tvungen att slänga det som inte accepteras av uppköparen, oftast en livsmedelskedja. Gurkor ska t ex vara raka. Böjda går inte att förpacka i kartonger. Äpplen och potatis ska vara skrupelfria – inga fläckar, fördjupningar eller utväxter får finnas. Tomaterna ska ha den rätta röda färgen etc.
  • Uppköparna/livsmedelskedjorna/distributörerna är spindeln i nätet genom att sätta normer och diktera villkoren. Det är dessa som ser till att identiska varor säljs världen över. EU och politikerna har inte lyckats ändra på detta. I de stora partihallarna utanför storstäderna slängs varje dag enorma mängder frukt, grönsaker, fisk och skaldjur. Alt som inte avyttras under dagen slängs.
  • I livsmedelsbutiken sker ett avsevärt bortfall. Där sorterar man varje dag bort allt som inte är fräscht eller håller sig inom gränsen för bäst-före-datum.
  • Konsumenten bidrar minsann också till slöseriet. På grund av okunnighet om bäst-före-datum-systemet och genom dålig inköpsplanering slängs varor helt i onödan. Som någon av de intervjuade sa: ”Vi handlar inte vad vi behöver utan vad vi möjligen kan komma att behöva.” Vi vill ha alla möjligheter öppna. Så står varor kvar i kylskåpet och blir för gamla. Konsumenten har även utvecklat orimliga krav på varans utseende och på ett varierat utbud utan gränser. Det finns t ex hundra sorters yoghurt. Det är bara att välja. Hushållen står för en tredjedel av allt avfall.
  • Bäst-före-datum är ett viktigt begrepp i livsmedelsbutiken och en bov i sammanhanget. Det är något livsmedelsindustrin själv infört och inte ett påbud från någon hälsovårdsmyndighet. Att överskrida bäst-före-datum innebär i regel inga hälsorisker om man lär sig lita till sitt lukt- och smaksinne. Vad som utlovas är att varan är i samma skick som vid paketeringen – oöppnad. Oftast handlar det om utseende och konsistens. Yoghurten kan t ex dela sig lite efter utgånget datum. Då vill inte kunden ha den även om det bara är att skaka lite för att den ska bli slät och fin. Varor med kort bäst-före-datum går inte att sälja, säger man i branschen. Konsumenten vill kunna ha varan hemma i kylen en viss tid. I en av de livsmedelsbutiker som undersöktes, togs t ex yoghurt bort sex dagar före bäst-före-datum. Bäst-före-datum-systemet ökar omsättningen och bidrar till ökat avfall.
  • Bröd är ett kapitel för sig. Bröd är färskvara och varje dag sorteras 10-20 % bort ur hyllorna. Att anpassa utbudet efter beräknad efterfrågan skulle kunna innebära att konsumenterna ibland skulle finna att den efterfrågade varan tagit slut för dagen. Detta får inte inträffa. Då går kunden till en annan butik i stället för att ta något jämförbart i det som regel stora sortimentet. Hellre då en daglig överkapacitet på 10 – 20 procent för att behålla kunderna.

Är denna gurka fin nog för kunden?

Foto: Mariuszcbie, Creative commons Attribution-Share Alike 3.0

Några försök att ta tillvara matavfallet

Det finns så kallade containerdykare som rotar fram vad de vill ha bland kartonger, plastförpackningar, krossade tomater och spruckna yoghurtpaket. De agerar olagligt, för butiken äger varan – även när den ligger i containern. Tv-programmet visar ett exempel på hur ett par franska pojkar på detta sätt hittar upp till 90 procent av vad de behöver i fråga om mat. De gör det som en politisk protest. Man frågar sig om det inte finns ett sätt att organisera utbudet av ännu ätbar mat innan det hamnar i containrarna.

Att skänka bort är ett sätt. En bonde medger att 40-50% av potatisen sorteras bort. De största och de minsta potatisarna tas inte emot av uppköparna, inte heller potatis med skönhetsfläckar. Potatisen ska vara slät och fin utan utväxter eller gropar. Bortfallet har inget med näringsvärdet att göra, bara med utseendet. Denna bonde lät vem som ville gå och plocka upp potatis som låg kvar i raderna. Men hur många producenter gör det?

Det förekommer att man låter frivilligorganisationer och så kallade matbanker hämta vissa livsmedel, men det sker inte på ett systematiskt organiserat sätt.

I USA har man börjat med att konsumenter slår sig samman och gör direktinköp hos en bonde.

Vid ett försök på ett sjukhus i USA vägde man varje dag överbliven mat, innan den kastades. Det hjälpte till att anpassa matutbudet. Personalen blev mer medveten. Köksavfallet minskade med 1/3 på ett år.

Bröd går ofta till djurfoder. Men det finns andra sätt. Bröd har ett energivärde jämförbart med trä – eller nästan. En bagare blandade överblivet bröd med träpellets. Det gav bra värme i bakugnarna.

Det händer att restaurangrester går till biogasanläggningen. Även avfall från producenter och livsmedelsbutiker går den vägen. Alkoholhaltigt avfall och sådant som innehåller socker är bra tillskott i biogasanläggningen.

Mat, miljö och moral

Det är gott och väl att man försöker hitta metoder att ta till vara avfallet, men ur miljösynpunkt är det bättre om mängden restprodukter hålls nere på ett minimum. Jordbruket står för en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser. Skog skövlas för att ge plats åt mer odlingar. Om vi minskade utsläppen med hälften, skulle det motsvara en utsläppsminskning som om varannan bil ålades med körförbud. Matavfallet har också ekonomiska konsekvenser för fattiga länder. Det finns ett samband mellan vårt slöseri, matpriser och hungern i världen. När vetepriset stiger, kan de fattiga i världen inte ens köpa bröd. Maten som kastas bort skulle kunna mätta världens hungriga tre gånger om, enligt en utsaga i programmet.

Kan livsmedelshandelns makt över maten brytas? Ja, är slutsatsen i dokumentären.

Genom att vi går samman: medvetna konsumenter, ansvarstagande grossister, livsmedelsbutiker och producenter.

Karlstad

Jag besökte en ICA-affär här i Karlstad i måndags tidigt på förmiddagen. Det låg högar av bröd på golvet och en man plockade ut ännu mer ur hyllorna. Jag frågade vad som händer med brödet. Jag fick veta att det skulle gå till en svinuppfödning i Eskilstuna. Trevligt för grisarna att mumsa i sig, men kan det vara rimligt ur såväl miljösynpunkt som konsumentekonomisk aspekt att skicka fullt ätbart bröd till grisar i Eskilstuna? Bröd tas ur hyllorna tre dagar före bäst-före-datum i denna butik.

Jag efterlyser en undersökning om situationen i Karlstad. Säkert skiljer den sig en del från det Schneider rapporterar från Europa och USA. Vi har ju t ex en utvecklad källsortering. En sådan undersökning kunde till exempel initieras av Miljö- och hälsoskyddsnämnden och utföras vid universitetet.

Karlstad den 3 november 2010

Text: Ulla Brodow

Se dokumentären Smaka på Soporna här.

Annonser
Taggad , , , , , , , , , , ,

One thought on “Är böjda gurkor sopor?

  1. Som man brukar säga: det finns nog med mat i världen, det handlar enbart om omfördelningspolitik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: