Teknikens perfektion och misslyckande

”Technology can be expected to solve. all problems which can be mastered by technical means, but we must expect nothing from it which lies beyond technical possibilities.” Ovan nämna citat kommer från en liten skrift vid namn Die Perfektion der Technik, på engelska, The failure of technology (1949). Dess författare är Georg Freidrich Jünger, som var bror till den mer kände Ernst Jünger. I boken Två bröder, ett århundrade vandrar lundasociologen Carl-Göran Heidegren upp det stråt som han redan etablerat i tidigare böcker som Preussiska anarkister. I denna bok utgiven på Atlantis förlag tipsas jag om Georgs Freidrich teknikkritik, som är mycket intressant, om än i mångt och mycket bortglömt.

I och med att bröderna dessutom hade en för vår tid främmande ideologisk bakgrund, och en gång i tiden kritiserat Weimarrepubliken från höger såsom konservativa revolutionärer, verkar de heller inte ha plockats upp av den ekovåg som redan på 1960 och 70-talet födde en ny kritik mot det moderna samhället. För även om de bröderna modifierade, eller ändrade uppfattning på en rad punkter när de blev äldre, var de förknippade med en smärtsam historik som innebar att de åtminstone delvis kom att undvikas.

Massamhället, med sin totala mobilisering och krav på lojalitet kom de när de blev äldre att förhålla sig allt mer kritiskt till. Sakernas tillstånd, den teknologiska utvecklingen och faran samt potentialen i arbetarkaraktären och verkligheten som verkstad kom framförallt Ernst också att undersöka.  Bägge verkade dock allteftersom 1900-talet utvecklas fjärma sig allt mer bort från sin ungdomliga politiskt radikalkonservativa hållning.I Krieg und Krieger (1930) summerar Georg Friedrich tidens tecken i vad som Heidegren konstaterar också kommer att bli grunden till en senare teknikkritisk hållning:

”Mekanisering av allt som låter sig mekaniseras! Koncentrationen av all energi! Centralisering! Rationalisering av all produktion! Intensivering! Standardisering! Järnvägar, flygplan, krigsfartyg, tunnelbanor, högspänningsledningar och kraftverk – den som här endast ser ekonomiska företeelser ser inte det väsentliga. Det är livet självt som rustar sig, för att skydda sig och för att bli starkare; först i förlängningen får detta en ekonomisk betydelse.”

De visade dock när de blivit äldre heller inte demokratin någon entusiasm, hos Georg var skepsis mot massdemokratin konstant – dock i olika former. Den form av samhällsorganisation där vi i grund och botten mer eller mindre blir till maktlösa funktionärer för, kallas av Georg för ”Det tekniska kollektivet.” Om kommunister eller liberaler vill fortsätta det tekniska herraväldet över människa och natur och därtill utövar ett teknokratiskt tänkande innebär detta att mindre roll spelas om vem som besitter den statliga makten. Till denna idé ställer sig dock Heidegren kritisk.

Die kehre

Vi ser också ett brott i tänkandet hos Georg Friedrich Jünger, en vändpunkt/die kehre, som också kunde iakttas hos Martin Heidegger.  Hos Georg, läst genom Heidegren, utformas en kritik av övervärderande av viljan. Alltså viljan till makt. Att här se Nietzsches ande och tankefigurer sväva i någon form av kontrast vore inte så konstigt. I Die Perfektion der Technik hävdas det att det viljemässiga inte bör överbetonas.

Här kan vi koppla oss till en nutid som betraktar superprojekten som lösning på klimat- och miljöhot – som i sin tur bottnar i en utveckling som inte förmår att visa hänsyn till icke-mänskliga livsvärden. I denna uppfattning är det snarast avsaknaden av acceleration mot storslagen grön teknik som är boven i dramat, än att det finns grundfel i den tekniska civilisationens kropp.

I ett framtida inlägg har jag som avsikt att återkomma till andra aspekter i Jüngerbrödernas tänkande, bland annat till nihilismen som samhällsöde.

Läs gärna även:

Vaka över ensamheten: Två bröder, ett århundrade

Café Exposé: Stålfarbror och tennsoldat

Annonser
Taggad , , , , , , , , , , ,

One thought on “Teknikens perfektion och misslyckande

  1. ”Tekniken” har ju också blivit kritiserad eftersom den ställer sig i vägen för den naturliga människan eller, som i början av 1900-talet, ansågs förstöra människan, ta mannens arbeten, liksom kvinnans intrång och fördärv av maskiner/teknik. Mycket intressant! Tycker det är roligt att du finner konservativa som även har något slags ekoperspektiv. Det är väl typ bara engelska konservativa som är kända för något slags engagemang i miljöfrågor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: